SKITLIV! - Fucked up Passed out No memories left... 2xCDMed den här sjukt feta samlingen sätter "Challe" och "Fisen" punkt för Skitliv! Nästan alla band som intervjuades i blaskan återfinns på den här dubbel-cd:n . Och för oss som gillar mangel är bandlistan så klart en dröm - Disfear, Victims, Meanwhile, Anti-Cimex, Mob 47, Moderat Likvidation, Wolfbrigade, Skitsystem, 3-Way Cum, Crossing Chaos, Anger Burning, Giftgasattack, Atomvinter, Rajoitus, Uncurbed... och det är inte ens en tredjedel av banden. Vad är det man säger - köp, köp, köp!
Favoritlåtar: Shit, hur ska jag kunna välja... men i dag är det "Battle of opinions" (3-Way Cum), "Undergång" (Disfear) och - så klart - "Victims of a bombraid" (Anti-Cimex)
//Mikael Sörling, Turist i tillvaron
SKITLIV! - Fucked up Passed out No memories left... 2xCD
Ja jävlar, det är ett härligt drag att smälla till med en dubbel-CD med i stort sett alla band som medverkat i fanzinet Skitliv! Det blir alltid problem för mig att skriva något informativt och intressant om såna här samlingar. Jag vet inte varför, det finns kanske helt enkelt inget för mig att tillägga eftersom bandlistan helt enkelt talar för sig själv.
Totalt jävla mörker inleder den här fetsamlingen tätt följd av en gammal stänkare från Disfear. Sen får man sig smäll efter smäll av råpunkakter som till exempel Nödslakt, Anatomi-71, Dödsdömd, Driller killer, Warcollapse, Wolfbrigade, Sprängd, Slaktattack, Massgrav, Bombstrike, Kvoteringen, Crossing Chaos, Giftgasattack, Atomvinter, Meanwhile och Mob 47 bara för att nämna några få.
Jag är ju inte tillräckligt tuff för att klara av båda skivorna på raken, men det är skitkul att ta sig tid till att lyssna igenom och hitta nya band man inte hört förut. Det är väl det som är meningen med en samling? Det här är ett grymt snyggt avslut på Skitlivkapitlet och ett självklart soundtrack till din dunkfylla nu i helgen. ”Hytta med näven, digga med foten!
//Ted Dawidson, Cow Mag
SKITLIV! - Fucked up Passed out No memories left... 2xCD (8/10)
Säger man Challe och Fisen så reagerar troligtvis hela punksverige på ett eller annat sätt. Det något provocerande Skitliv!-zinet var lika älskat som hatat och gissningarna om vilka herrarna bakom skriverierna var blev till slut som en lek som påbörjades så fort någon råkade skymta ett exemplar i någon oanständig punkvrå. Avslöjandet kom dock i slutet på förra året och sedan gick zinet i graven, vilket för oss direkt in på den här plattan.
Som alla som har läst Skitliv! vet så dök det upp intervjuer med riktigt bra band, vilket gjorde att även de som hatade Challe och Fisen inte kunde med att låta bli att läsa. D-Takt & Råpunk gjorde därför vad vem som helst i deras ställning skulle ha gjort och samlade ihop en låt från nästan varje medverkande band och släppte den här feta dubbel-CD-samlingen och stämplade den med samma namn som zinet. Jag tror faktiskt inte att det finns någon samling som liknar den här i Sverige, även om Norrland D-Beat Compilation-plattan faktiskt kom ganska så nära. På Skitliv!-samlingen trängs totalt 48 band som t.ex. Dödsdömd, Kvoteringen, Massgrav, Illdåd och Meanwhile för att nämna några. Vill man med andra ord ha lite koll på råpunk och crust från våra breddgrader så är det här utan tvekan den ultimata samlingen. Att den sedan är riktigt snyggt paketerad á la digipak och innehåller en 26-sidig booklet gör knappast saken sämre. Favoritlåtarna skiftar med dag och humör, men i skrivande stund nickar jag gärna i takt till Victims – We're fucked, Uncurbed – Suicidal tears och Acursed – Self destruction.
//Lukinzine
SKITLIV! - Fucked up Passed out No memories left... 2xCD
Aldrig, och då menar jag ALDRIG, har ordet "köptvång" eller "obligatorisk" varit så självklart som till denna uberfeta samlingen där alla band som medverkat i zinet är med. Bara Martyrdöd och Skitkids som inte är med. Så det är 2 skivor packade med 48 låtar för löjliga 100 spänn + porto. Banden avverkas i kronologisk ordning ifrån #1 till #10. Ingen ide att försöka rabbla favorit band eller låtar... Kolla in låtlistan här ovan istället så fattar ni... Skaffar ni inte denna, så är ni fan helt dumma i huvudet som Finn Records så fint uttryckte sig när det begav sig! En framtida klassiker som även kommer som D-LP i slutet av året. Köp den här.
//Masken, Blogg as fuck
GIFTGASATTACK - 8 track ep 7" Ny 7'' från distortionskungarna i Giftgasattack. Ett samsläpp mellan Warsong och D-Takt & Råpunk Rec. Som vanligt när det gäller Giftgasattack så är det distat och överstyrt jappe influerat mangel/käng utav bara helvete. Denna inspelningen har redan cirkulerat runt ett tag under namnet "Promo 09", men här är 8 av låtarna släppta på vinyl (det är 9 på promon). Helt rätt då detta är Giftgasattacks lätt bästa släpp enligt mig. Deras debut, split 7'' med Dislickers, gilade jag inte nåt vidare. Ljudet där var in i helvete dåligt enligt mig, har dock för mig att nån i bandet tycker att det är deras bästa ljud dom haft. Split LP'n med Mardröm hade jag således inga speciella förväntningar på. Blev dock positivt överaskad som fan då den var en av förra årets bästa plattor. Och i och med denna 7'' så tycker jag att dom höjt sig ännu ett snäpp. Och det är helt klart bäst ljud på denna enligt mig. Sången ligger längre fram denna gången + lite högre trummor än sist och det blev pärla. 8 låtar "D-beatnoiserawpunkattackaaarrrggghhh!!!!". Köp från nåt av ovanstående bolag eller av mig.//Masken, Blogg as fuck
MODERAT LIKVIDATION - Mammutatio - Cd/12" Man blir i allmänhet alltid lite orolig när det vankas återföreningar, och i synnerhet om det gäller gamla punkband. MOB 47 lyckades ganska så bra, medan Sex Pistols blev en så pass pinsam historia att man nästan retuscherade deras klassiska debutalbum genom att låta orden "Bollocks" och "Sex Pistols" byta plats med varandra. Moderat Likvidation låter sig däremot inte skrämmas och släpper därför nu sin comeback-platta "Mammutation".Det första som man lägger märke till är att hela ljudbilden är mer välpolerad än vad vi är vana vid när det gäller det här skånska gänget. Nu kanske någon blir lite skraj, men oroa er inte för den aggression som fortfarande kokar hos Moderat Likvidation raserar vilken audiofilmur som helst direkt. Det handlar med andra ord inte om trötta gubbar som är sugna på att återuppleva tonårstidens sötma ännu en gång, utan det låter istället som att de faktiskt är förbannade på riktigt. Visst, de kängar ju inte loss som tidigare då de nu verkar något mer laglydiga när det gäller fartgränserna på punkens motorvägar. Detta skadar dock inte på något sätt, utan ger musiken en lite mustigare ljudbild som passar det återuppstådda gänget perfekt. Bäst blir det i låtar som "E det punk?", "Levande bomb" och "Bra affär", som kommer att få många att glatt skråla med under de kommande spelningarna.
//Lukinzine
MODERAT LIKVIDATION - Mammutatio - Cd/12" Nog hade man förväntningar på detta släpp, det finns ju lite att leva upp till när man har nutida klassiker som ”Nitad”, ”Marionett i kedjor” och ”Sprängd” i ryggsäcken. Återföreningsturnén har dock gett en hopp om att det fortfarande finns hat att pressa fram ur MODERAT LIKVIDATION. Man har ju varit med om återföreningar där trötta spritfeta män har testat på en andra tonårsrevolt med dålig grannsämja i villaförorten som enda orsak till aggression. Detta kunde ha blivit ett riktigt slappt, tafatt och höftledsoperationsdoftande försök till punk – men det är det inte!
Trots att ljudbilden är renare nu än då känns det skånska missnöjet av direkt när Fjalle lägger an på micken. Inget gammalt och trött här inte. Första spåret ”P.K” visar klart och tydligt att ML inte har legat av sig.
Plattan håller samma tempo rakt igenom, förutom ”Levande bomb” (som för övrigt på något vänster gjorde så att undertecknads förstärkare började brinna vid uppspelning) som rensar på snäppet värre än sina tolv albumkamrater.
Den som räknar med att höra tjacksnabb tvåtakt blir nog besviken då dängorna drar mer åt ”Köttahuve” än åt ”White rastas”. Om orsaken är att orken skulle tryta hos dem har jag svårt att tro då trummorna piskar på utan problem på klassiskt skånskt kängmanér.
Ibland får jag lite POISON IDEA i tankarna när de instrumentala partierna dånar på. Kanske inte samma hastighet och lika hetsigt men det finns någonting som riffmässigt påminner om dem.
Det som talar emot denna plattan är att det kommer finnas många patchbeprydda tyckare som kommer hävda att det var bättre förr. Jag kan väl till viss del hålla med om att energi och ursinne aldrig fångas så bra på skiva som när det är snorungar som står för framförandet av desperation och hat. Men kom igen och släpp det. Det är en bra platta, oavsett vad de gjorde för 25 år sedan.
En grej vill jag dock önska till nästa gång: mer dist!
//Mats Haglund, Criticalmass
MODERAT LIKVIDATION - Mammutatio - Cd/12" Med blodad tand efter medverkan i kultgärningen ”Svenska punkklassiker vol 2” (2007) samt fjolårets comeback-turnerande som bland annat innehöll ett stopp på West Coast Riot-festivalen i Göteborg, har Skånes stoltaste punkare även hittat tillbaka till studion. Tuppkamsprydda flickor och pojkar har kommit och gått (vidare) sedan ohyfshymnen ”Nitad” slog till mot etablissemanget för ett kvartssekel sedan.
”Mammutation” gläder säkerligen en och annan trofast ägare till en skinnjacka garnerad med nitar och vit tusch, men med nyktra ögon sett är det skillnad på tonåringar som är förbannade på sin existens och medelålders män som devalverar sin uttrycksnivå till plumpt talspråk. Moderat Likvidation gör en habil insats med ”Mammutation”, men verket skrämmer inga tonårsföräldrar. Inte ens lite.
//Larsa Carlsson, Slavestate
TORTYR - Ingen kommer undan - Cd/12"Skönt att det fortfarande finns folk är sura och jävliga. Och som dessutom gör musik med trovärdighet och utan för mycket ryckiga jävla metalinfluenser. Det är nog mest det som får mig att bli mer hatisk än vanligt mot min omgivning när Finspångspatrullen TORTYR brakar lös i tolv spår ångest och missnöje.
Folk som letar efter banbrytande texter får nog inte utlösning av det litterära, men enligt mig lämpar sig enbart låttitlar som "Dö dö dö", "Pissjobb" samt "De blindas lakej" till vad de fyra gossarna rensar in i mina öron.
Med en tryckvågsproduktion på bas och trummor brukar det oftast tilltala eder berättare. Om du sen kryddar det hela med väldistade gitarrslingor inklusive sväng så har du ännu ett plus. Som grädde på moset kör du ner ett rivjärn i halsen på vokalisten. Tada! Så har du ett paket med bra käng.
Många kommer säkert gapa om likheter med SKITSYSTEM, och till viss del har de kanske rätt. Fast jag tycker fan att det här är nog ilsknare. Att sen en maktens-murar-rasar-fascism råder över stora delar av Sverige så fort man ska snacka svenska kängband kan man inte hjälpas.
Det här är i alla fall bra skit. Köp ni. Jag fick min.
//Mats Haglund, Criticalmass
TORTYR - Ingen kommer undan - Cd/12"
”Ingen kommer undan, alla ska dö” är textraden som inleder Tortyrs första (tror jag?) fullängdare. Och visst är det en beskrivande inledning, kvartetten manglar crustpunk så att livsglädjen försvinner å det snaraste. Och med det menat positivt, vad är det då vi har framför oss? Jo, en alldeles ypperlig, och för genren även ovanligt brutal samling av tolv själsdödande kängpunkdängor, där nästan varenda textrad stämmer överens (åtminstone på ett ungefär) med de osammanhängande tankar jag själv bär runt på dagligen i en helt annan del av landet. För att nämna några slås jag mest av träffsäkerheten i ”Bland de levade döda…” (om de masker vi alla bär, åtminstone sporadiskt) och ”Pissjobb” (ja, vad tror du själv?). Tompa Lindberg gästsjunger på två av spåren (Ingen kommer undan”, ”Faller”) och det Tortyr gör är väl inte helt olikt det Tompas eget Disfear pysslar med. Bara en aning mer brutalt och en aning mindre melodiskt, replokalsinspelat som det är. Och framför allt riktigt jävla bra!
//Michael Porali, Slavestate
WARVICTIMS - Dogs of War - 7”Warre gilder in som dom ska, denna gången med mer attack och energi än vad jag hört dom med innan. Det är fortfarande ganska midtempo men det är ett flow (jävla tjat om flow nu för tiden) i riffen som jag verkligen gillar, perfekt tempo att fistbanga till dessutom. Du kommer inte få höra några överraskningar, dock fackmannamässig kängcore med krigtexter, dist och solon. Materialet hållet jämn kvalle, lätt det bästa jag hört med Warvictims. Orkar inte hålla på och gräva i hyllan efter äldre släpp men jag tror jag tycker att Challes röst är en aning skönare än tidigare. Givet köp om du gillar krigsmangel och inte är ute efter några musikaliska utsvävningar, Warre är true till formeln, pärla!
//Hedvux, Doomsday Mag
No comments:
Post a Comment