Hade jättesvårt att sova, låg och vred och vände på mig tills att jag höll på att bli galen. Vaknade av ett det va ett jävla liv på gatan nedanför vårat rum. Kikade ut för att se om det va någon som blev slaktad eller va som va på gång. Det första mina ögon beskådar när jag möter en ny dag är en stor röd neonskylt med texten ”showtime”. Utanför ingången står det två kvinnor som kommit i luven på varandra och skriker och gapar och vevar med armarna. Jävligt ovärdigt att bo mitt emot en strippklubb och att det är det första man ser när man drar upp rullgardinen. La mig och snoozade tills klockan ringde vid halv tio då vi gick ner och åt frulle. Jag är inte så stor i maten på mornarna men jag fick iaf i mig en tallrik havregrynsgröt. Jag och Fred snurrade runt på byn och letade efter en mössa åt Fredrik då han blev av med sin på spelstället kvällen innan. I fem av sex affärer sålde dem inte ens mössor, i vanliga klädbutiker
(typ H&M, Carlings, JC och det vanliga köret). Den här vargavintern är väl som vår för dem, va fan ska dem med mössor till? Hårda jävlar asså. Vi snubblade över en skivbutik ”Swamp Music”. Jag hittade en samlings 12” med finsk råpunks mangel och en limiterad Darkthrone bootleg. Värt. Glömde fillifjongerna hemma så jag köpte även ett par svarta blackmetal underbyxor. Också värt i den här kylan.
Det va motorväg hela vägen så vi blåste på och va framme i Helsingfors på drygt en timme. Vi va tidiga så vi tänkte att vi kunde börja med att checka in på hotellet och sen bege oss till spelstället. Det gick i stöpet då det är ett obemannat hotell och vi hade inte tillgång förrän 16.
Fick ett nytt tecken från herren därnere då han låter oss sova på ett hotell som heter Omen. Det tog väl ca två minuter efter att vi kommit fram till Helsingfors innan vi mötte två lodare som stank sprit och frågade efter piller. När vi sa att vi inte hade nått frågade dem om vi visste vart apoteket var. Man kan faktiskt känna av en svag lukt av sprit och bakgårdsalkis som konstant ligger i luften här i Finland, spelar ingen roll vart du befinner dig. En av lodarna skulle komma på spelningen ikväll sa han så vi skrev med honom på gästlistan, han dök underligt nog inte upp. Vi gick in i en skivbutik som låg granne med klubben och bläddrade lite i vinylbackarna innan vi fick komma in på spelstället. Soundcheck 16, men det började först 18. Vi bytte skinn på alla trummorna, lät pärla! Tavastia hette klubben vi skulle spela på, stora lokaler och festivalscenstorlek på scenen.
Ett riktigt schysst uppstyrt ställe, ska tydligen va bästa klubben att spela på i hela Helsingfors. Nästa vecka kommer Adam Tensta hit. Efter soundcheck så gjorde vi två intervjuer på ett fik som låg vägg i vägg. Fredrik drog av en och annan punchline. Spelningarna va tidigt lagd så Deathbound började lira strax efter nio och vi en timme senare. Det va rätt gles med folk till en början och iom att det va stora lokaler så va jag rädd för att det skulle se/bli folktomt. Men för fan, det trillade in ett par fyllskallar och lokalen fylldes nästan upp helt. Vi värmde upp med Fernet sekunderna innan vi skulle kliva på.
Vi gjorde en bejublad spelning och i det stora hela så va det en grymt bra spelning på många vis. Jag va som vanligt inte nöjd med min insatts, tyckte att jag va slapp som en pensioner och rösten sprack flertaligt gånger vilket gör mig oerhört frustrerad och förbannad. Jag förnedrade publiken mycket mer iaf, kallade dem för alkoholiserade idioter, finnjävlar och att deras kyla inte va nått att skryta med utan att jag upplevade det som en värmebölja i helvetet. Efter spelningen så låg det en blodpöl på golvet framför scenen, då vet man att det varit en bra spelning. Hjälpte Andreas i merchen, det va kaos. Köpglada svin. Vi hade en efterskiva i logen innan vi begav oss ut på lokal. Klockan va bara barnet och större delen av sällskapet va redan redigt bladiga. Kai, sångaren i Deathbound delade ut nya smeknamn åt mig till höger och vänster. Han skulle göra en film om mig. Skulle va nå kärleksdravel, jag skulle träffa nån kvinna som hette Ursula. Vi skulle tillsammans åka på en Lynxskoter från Kiruna till Peking, Kina. Där skulle vi sälja snor som hudsalva åt överklasskärringer och bli miljonärer. Tycker det låter som en bra film. Hamnade i många andra roliga diskussioner. Det va ganska underhållande att vara helt nykter och sitta och iaktta och lyssna på allt mumbojumbo bland lokalbefolkningen. En snubbe kom fram till mig och frågade rakt ut om jag levde ett tråkigt liv, inte pga att jag va nykter utan bara rent allmänt. Han hade aldrig i hela sitt liv upplevt glädje och hade börjat fundera på självmord. Sen sa han inte så mycket mer. Va ska man säga? Topp stämmning i Finland. Dem hade en signad MC5 vinyl i baren som jag frågade om dem ville ge bort, men icke. Sjukt grym kväll på alla dess slag, men jag blev till slut less och gjorde kväll runt halv fyra.
Det va motorväg hela vägen så vi blåste på och va framme i Helsingfors på drygt en timme. Vi va tidiga så vi tänkte att vi kunde börja med att checka in på hotellet och sen bege oss till spelstället. Det gick i stöpet då det är ett obemannat hotell och vi hade inte tillgång förrän 16.
Fick ett nytt tecken från herren därnere då han låter oss sova på ett hotell som heter Omen. Det tog väl ca två minuter efter att vi kommit fram till Helsingfors innan vi mötte två lodare som stank sprit och frågade efter piller. När vi sa att vi inte hade nått frågade dem om vi visste vart apoteket var. Man kan faktiskt känna av en svag lukt av sprit och bakgårdsalkis som konstant ligger i luften här i Finland, spelar ingen roll vart du befinner dig. En av lodarna skulle komma på spelningen ikväll sa han så vi skrev med honom på gästlistan, han dök underligt nog inte upp. Vi gick in i en skivbutik som låg granne med klubben och bläddrade lite i vinylbackarna innan vi fick komma in på spelstället. Soundcheck 16, men det började först 18. Vi bytte skinn på alla trummorna, lät pärla! Tavastia hette klubben vi skulle spela på, stora lokaler och festivalscenstorlek på scenen.
Ett riktigt schysst uppstyrt ställe, ska tydligen va bästa klubben att spela på i hela Helsingfors. Nästa vecka kommer Adam Tensta hit. Efter soundcheck så gjorde vi två intervjuer på ett fik som låg vägg i vägg. Fredrik drog av en och annan punchline. Spelningarna va tidigt lagd så Deathbound började lira strax efter nio och vi en timme senare. Det va rätt gles med folk till en början och iom att det va stora lokaler så va jag rädd för att det skulle se/bli folktomt. Men för fan, det trillade in ett par fyllskallar och lokalen fylldes nästan upp helt. Vi värmde upp med Fernet sekunderna innan vi skulle kliva på.
Vi gjorde en bejublad spelning och i det stora hela så va det en grymt bra spelning på många vis. Jag va som vanligt inte nöjd med min insatts, tyckte att jag va slapp som en pensioner och rösten sprack flertaligt gånger vilket gör mig oerhört frustrerad och förbannad. Jag förnedrade publiken mycket mer iaf, kallade dem för alkoholiserade idioter, finnjävlar och att deras kyla inte va nått att skryta med utan att jag upplevade det som en värmebölja i helvetet. Efter spelningen så låg det en blodpöl på golvet framför scenen, då vet man att det varit en bra spelning. Hjälpte Andreas i merchen, det va kaos. Köpglada svin. Vi hade en efterskiva i logen innan vi begav oss ut på lokal. Klockan va bara barnet och större delen av sällskapet va redan redigt bladiga. Kai, sångaren i Deathbound delade ut nya smeknamn åt mig till höger och vänster. Han skulle göra en film om mig. Skulle va nå kärleksdravel, jag skulle träffa nån kvinna som hette Ursula. Vi skulle tillsammans åka på en Lynxskoter från Kiruna till Peking, Kina. Där skulle vi sälja snor som hudsalva åt överklasskärringer och bli miljonärer. Tycker det låter som en bra film. Hamnade i många andra roliga diskussioner. Det va ganska underhållande att vara helt nykter och sitta och iaktta och lyssna på allt mumbojumbo bland lokalbefolkningen. En snubbe kom fram till mig och frågade rakt ut om jag levde ett tråkigt liv, inte pga att jag va nykter utan bara rent allmänt. Han hade aldrig i hela sitt liv upplevt glädje och hade börjat fundera på självmord. Sen sa han inte så mycket mer. Va ska man säga? Topp stämmning i Finland. Dem hade en signad MC5 vinyl i baren som jag frågade om dem ville ge bort, men icke. Sjukt grym kväll på alla dess slag, men jag blev till slut less och gjorde kväll runt halv fyra.
No comments:
Post a Comment