Supa ner sig... (in swedish)

Mitt liv har alltid varit en berg och dalbana och igår kväll när jag kom hem efter ännu en misslyckad dag så skrek varenda millimeter av min kropp efter något slags berusningsmedel. Jag kände ett enormt sug på att skjuta heroin bara för att få känna känslan av att sakta försvinna bort i horisonten, slippa allt strul för några timmar och få mig några veckors vila. Avtändningen vid uppvaknandet skulle vara en barnlek jämfört med hur jag mår idag. Släng mer musik som bränsle på brasan och låt elden få brinna i all evighet. Oinspirerad, avtrubbad, ofokuserad. Det ska vara gött att leva. Jo, tjena!