Wednesday, December 3, 2008

SKITLIV! här har ni sanningen era jävla as!

Detta är en förkortad version för denna blogg, hela historien och annan onödig och rolig fakta kan du läsa om i Skitliv! #10.
/Skitliv! Red.

INLEDNING

I slutet av 2005 ringde Sylen till Jocke och frågade om han inte var sugen på att göra ett fanzine ihop. De hade pratat ett par gånger på fyllan redan 1999 om att göra det som till slut skulle bli Skitliv!, men det rann alltid ut i sanden av någon anledning. Innan de bestämde sig för namnet på tidningen hade de en del minst lika fantasifulla förslag, som "Allt E Skit", "Skitzine" och "Meningslöst Liv". De bestämde sig för Skitliv!, som vi alla vet är ett vanligt förekommande uttryck inom punkscenen idag. Det kändes som det skulle passa perfekt för ett zine i sann supa, slåss och leva djävul-anda.

Grundidén var att göra ett uppkäftigt fanzine som skulle provocera och uppröra alla trångsynta och inskränkta människor inom punkscenen. Inspirerat av Sika Äpärä och andra blaskor från 90-talet. Den största skillnaden var att fanzinet skulle skrivas sett ur två påhittade karaktärers synvinkel. Fisen och Challe, två försupna råpunkare som uteslutande lyssnade på käng, gick på soc, tyckte det va coolt med knark, hatade veganer och nykterister, diggade porr och sket fullständigt i allt vad ansvar, politik och sympati för andra människor heter.

Fredrik "FISBRALLAN" Engwall
Namnet Fisbrallan myntades för första gången av Sylens flickvän, när hon vid ett tillfälle påpekade att det va dags att tvätta hans äckliga ”fisbrallor ”(mysbyxor). Namnet kortades av till Fisen vilket kändes som ett passande namn på en riktig dumpunkare. Förövrigt hade Sylen även som barn en hund som kallades för "Fisen".

Charlie "CHALLE" Nordin
Eftersom "Fisbrallan" kändes ganska pubertalt så kom vi på att den andra karaktären behövde ett mer klassiskt och neutralt smeknamn. Efter en blöt utekväll kom Sylen på namnet "Challe", som är en kombination av namnen Charlie (Anti Cimex) och Fjalle (Moderat Likvidation).

Det kändes som en bra idé att använda sig av två påhittade figurer, eftersom de två i dessa roller kunde skriva nästan vad som helst, även om det inte överrensstämde med deras egna tankar, åsikter och värderingar. Ett sätt att distansera sig så att säga. Slippa tänka och inte ha så dåligt samvete för allt som skulle gå i tryck. Men samtidigt va grabbarna fullt medvetna om att de en dag kanske skulle få äta upp det som skrivits. De har alltid haft förhoppningen om att när sanningen väl kom ut skulle alla fatta grejen och att människor som de gått hårt åt i zinet, främst då polare, skulle tycka att det va en kul grej och förlåta dem.

"Challe" visar stolt upp sin Skitliv! gaddning, februari 2008. "Fisen" har planerat att också göra en inom snar framtid.

TILLVÄGAGÅNGSSÄTT

De började med att sätta sig ner några kvällar i veckan och lyssnade på musik, bollade idéer, snokade runt på internethak som Helgon, Skunk och Myspace. Till en början satt de mest hemma hos Sylen och skrev frågor och kom på sjuka uppslag som man kunde ha med i tidningen. Man satt även flertalet timmar på hans jobb där de hade tillgång till en varsin data, utskrivare och kopiator.

De trodde aldrig att de skulle få några svar på frågorna som de skickade till alla band, med tanke på hur pass oseriösa, kaxiga och alkohol- och drogromantiserande alla var. Döm av sin förvåning när det faktiskt började rulla in en massa svar. Under de tio nummer som det har blivit är det endast ett band som inte velat svara. Det är rätt förvånansvärt att det inte är fler som har vägrat ställa upp. De flesta banden verkar ha fattat ironin och bjudit på sig själva, och det var en jävla tur för annars hade inte ett enda nummer sett dagens ljus.

FINANSIERING
Det är många som undrat hur Sylen och Jocke har lyckats finansiera ”projektet”. Första och andra numret betalades helt ur egen ficka, men i samband med tredje numret startades en studiecirkel som räckte precis för att Skitliv! skulle kunna tryckas. Ibland blev det en liten slant över att trycka klistermärken och pins för också. Däremot får man inte tillbaka några pengar när man gör ett zine. Rätt många av tidningarna som trycks skickas ut gratis till intervjuade band och de få exemplar som faktiskt säljs täcker inte på långa vägar alla kringkostnader som portokostnader etc. Det är rätt svårt att få en sån här grej att gå runt, så utan studiecirkel hade det nog aldrig gått. Kanske under några nummer om peppen var på topp och båda kände för att betala allt själva, men inte under 10 stycken. Förövrigt ligger styckpriset på varje tidning mellan 18-22 kr/st, men det kändes fel att ta mer än 10 kr eftersom zines alltid har kostat det, resonerade dem.

TRYCKNING
Det första numret av Skitliv! (det med grått omslag) kopierades upp på Sylens arbetsplats, men övriga 9 nummer kopierades upp på ett lokalt tryckeri i Östersund. Det kan vara svårt att hitta ett tryckeri som ställer upp på att trycka en tidning som Skitliv!, med tanke på att innehåll och bilder i en del av numren varit ganska provocerande och kanske till och med lite stötande.

AVSLUT
Nu är den här skiten äntligen över och ingen är gladare än Sylen och Jocke över detta och med facit i handen så bekräftades alla fördomar om hur pass inskränkta många är. Det är rätt skrämmande vad vissa människor saknar självdistans och humor. Det finns grupper inom punkscenen som gärna vill framställa sig som bättre än andra och sen finns det dem som helt enkelt bryr sig för mycket över vad andra människor gör, tycker och tänker. Se bara allt skitsnack som florerar på Internet. En del sätter upp regler som ska följas och gör man inte det blir det ett jävla liv. Att vara den man är och våga stå upp för sina egna åsikter, det är väl det som är punk om något för fan! Sylen och Jocke anser verkligen inte att de är PK på något sätt, men de försöker ändå dra sitt strå till stacken på olika sätt.

Folk måste även fatta att det är en väldigt stor skillnad på det som skrivs i Skitliv! och hur killarna bakom tidningen är privat. Det som känns viktigt att verkligen förtydliga är att Warvictims och D-takt & Råpunk Records är två seriösa grejer, till skillnad mot Skitliv! Man måste kunna skilja på vad som är seriöst och inte.

URSÄKT
Vi vill verkligen be om ursäkt om någon har tagit illa vid sig personligen eller har känt sig kränkt av nått vi skrivit i blaskan! Det var aldrig våran mening. Up the punx!

Skitliv! redaktionen (f.v: Joakim "Challe" Andersson, Joakim "Fisen" Staaf-Sylsjö) i Empire Studio under inspelningen av "Lögnen om fredsavtalet", juli 2007.

7 comments:

Walain said...

Bästa som hänt punk sedan Sex Pistols.

Walain said...

Ps. fick precis sista numret på posten, tackar så mycket! Ds.

Ps2. Så jävla guld att Sir Pete lackar..Ds2.

Yxan said...

Ni har all anledning att vara nöjda killar! Det krävs massa jobb, tid och disciplin för att genomföra en sån här grej. Hatten av för Skitliv!

Bergman said...

haha, så jävla bra. jag spelar trummor i abnorm och jag blev lite paff när jag fick numret (sjuan tror jag) med recensionen på våran demo "enough!".

protokol said...

Sorry I cant understand what you say but just want to ask. How can I get the copy of this zine? Hit me back at antiprotokol@gmail.com

-Bidan

Anonymous said...

hörru fisbrallan, asså kan inte du ba ta o chilla lite? skriv nåt positivt, hallå!? eller?!?!?!

Fisbrallan said...

Har inte gjort nått annat än att tagit det lugnt sen den här skiten va över. Att vi la ner Skitliv! är det bästa sen Sex Pistols. Haha. Positivt? Nä tack, allt e skit det borde du väl veta vid det här laget.